Stevia – en söt historia

De flestas önskan är väl ändå att kunna ”äta kakan men ändå ha den kvar”. När jag fick reda på att det finns en planta som är nästan 300 gånger sötare än socker, som varken höjer ditt blodsocker, innehåller kalorier, kolhydrater, kemikalier eller pajjar dina tänder – tändes det ett litet hopp i mitt gottegris-hjärta.

Låter för bra för att vara sant. Jag fick reda på att denna planta fanns att köpa på Plantagen i Barkarby så jag åkte givetvis dit och köpte mig en liten växt. Den smakade väldigt sött, nästan lite konstgjort. Testade att ha några blad i teet, men jag måste nog säga att det smakade väl lite sådär. Jag antar att det smakar bättre och framförallt är mer användbart som utvunnet extrakt.
Till skillnad från aspartam så tål Stevia uppvärmning.

Stevia eller Sötfockel som det även heter, kommer ursprungligen från de norra delarna av Sydamerika och har i över 1500 år använts av Guaranay- indianerna som sötningsmedel och medicinalväxt. I Japan (där, ironiskt nog, aspartam är förbjudet) har det använts i nästan 40 år. Stevia är idag godkänt i större delen av Asien, Nya Zeeland, Australien, Sydamerika och sedan 2008 även i USA. Man förmodar att EU kommer med sitt godkännande år 2010.Trots att Stevia-produkter ännu inte är godkända som livsmedel i Sverige går dessa att köpa på http://www.stevia.se för den nyfikna.

Text & Foto: Jill Wallentin